Vem bestämmer hur det ska vara? Vem har sagt att det måste bli på ett visst sätt för att det ska bli bra? Varifrån kommer vår uppfattning om hur en sommar med barn ska vara?
”I dagens samhälle är människor nästan ständigt uppkopplade och har höga aktivitetsnivåer, något som idag anses vara det normativa beteendet. Vad ordet ”semester” är laddat med är olika från person till person, men även här finns en outtalad norm som består av massor med ”borden” och ”måsten”. Det är lätt att man bara gör det man måste och borde även på semestern. Jag tycker att man ska göra precis tvärtom.
Det är viktigt att man gör aktivt medvetna val och inte lever efter de många idéer som finns om hur en lyckad semester är. Vissa ”måste” och ”borden” finns det, men man måste reflektera över vilka som är viktigast och välj bort de andra. En semester är nämligen en möjlighet att ägna sig åt sådant man mår bra av och ger vila. För att ta reda på vad det är behöver man reflektera kring hur ens vardagliga liv ser ut, var man befinner sig i livet och vilka behov som finns just nu.
En semester innebär ofta förväntningar, något som man bör undvika i största möjliga utsträckning. Det kan vara bra att inte ha för mycket planerat under sommarledigheten utan ta det mesta som det kommer.
– Förväntningar kan vara livsfarligt. Då har man en bild av hur man vill att saker ska vara och då är det som bäddat för att man ska bli besviken. Försök att vara mer nyfiken och utforskande istället för att vara så förväntande. Nyckelordet i tänkandet kring semester är att vara öppen för det som är och uppskatta det som är i nuet, inte hur man önskade att det kunde vara.
– Livet är magiskt i sig” säger Elisabeth Serrander, legitimerad existentiell psykoterapeut. (Källa: varden.se)
När jag frågar mina barn är det inte den påkostade resan eller stugan vid havet de nämner som ”det bästa minnet”. Det är ofta det oväntade, det som inte blev som planerat, det som blev lite fel eller tokigt, när besvikelsen lagt sig efter inställda planer och hela familjen landar, blir lugna och accepterar läget. Och allt det lilla i varje dag, som att stanna vid vägen och plocka blommor – det som vi gjort tusen gånger innan, men som plötsligt av någon anledning blev magi där och då. Och blev ett minne som förmodligen aldrig kommer försvinna. Även dagar på sommarfritids har funnits med i berättelser om de bästa minnena.
Jag är övertygad om att vi vuxna sätter mycket press på oss själva som inte hade behövt finnas. Men det krävs mycket av oss för att lyckas stå emot pressen. Allt talar ju för att vi är misslyckade om vi inte gör ”si eller så”. Men om förändring ska ske måste vi ju bara vara med i skapandet av den! Inte bara prata om det.
Så åk på resan och planera spännande aktiviteter om ni vill och kan, men ha inte dåligt samvete för motsatsen. Livet sker här och nu och hela tiden, inte på en speciell plats bokad en speciell tid.
Ibland behöver vi hjälp på vägen i samtalen med barnen. Våra känslokort är ett perfekt verktyg för alla som lever och jobbar med barn. Titta HÄR
