Lära av sina misstag
Att misslyckas är en naturlig del av livet. Oavsett om det handlar om att inte klara ett prov, missa en fotbollsmatch, eller inte klara en uppgift vi tagit oss an, är det något som vi alla upplever ibland. Förhoppningsvis lär en av sina misstag. Men hur påverkar det oss egentligen och varför reagerar människor olika när de misslyckas?
Från ett psykologiskt perspektiv är misslyckanden inte alltid något negativt. Det kan ha en funktion och bidra till vår personliga och psykologiska utveckling. Misslyckanden kan vara en väg till lärdom och utveckling, då det ger oss möjlighet att reflektera över vad som gick fel, identifiera områden som kan förbättras och hitta nya sätt att hantera liknande situationer i framtiden. Det kan även hjälpa oss att utveckla självinsikt och ökad medvetenhet om våra styrkor och svagheter. En lär av sina misstag!
Hur vi reagerar på misslyckanden varierar från person till person. Vissa människor blir peppade att försöka igen när de misslyckas - andra ger upp direkt. Enligt psykolog Carol Dwecks forskning finns det två olika tankesätt vi kan ha kring att misslyckas: "dynamiskt tankesätt" eller "fast tankesätt". Det är det som påverkar hur vi tolkar misslyckanden och hur vi hanterar dem.
Enligt Dweck ser de som har ett "dynamiskt tankesätt” misslyckanden som en möjlighet att lära och förbättra sig själva. De tror att deras förmågor och potential kan utvecklas genom ansträngning och lärande, och att misslyckanden är en naturlig del av den processen. När de misslyckas, tolkar de det som en tillfällig motgång och gör ett nytt försök att fortsätta kämpa för att nå sina mål. Återigen: lära av sina misstag.
Dweck menar att de med ett "fast tankesätt" har en tro att förmågor är statiska och oföränderliga. De tror att misslyckanden är en indikation på deras bristande förmågor och att läget inte kommer förbättras genom ansträngning. När de misslyckas, tolkar de det som ett nederlag och ger upp för att undvika att känna sig misslyckade och bekräfta uppfattningen om de egna begränsningarna.
Rädd för att misslyckas
Så, är det psykologiskt sett dåligt att misslyckas? Svaret är nej, inte alltid. Misslyckanden kan vara en viktig del av resan, särskilt om vi har ett ”dynamiskt tankesätt". Forskning visar att attityden och inställningen vi har gentemot misslyckanden kan påverka vårt emotionella och psykologiska välbefinnande. Att ha ett ”dynamiskt tankesätt” kan bidra till att vi är mer motiverade, tålmodiga och villiga att lära oss av våra misstag, vilket kan leda till en ökad förmåga att hantera och övervinna motgångar.
Var inte rädd för att misslyckas!
Det är dock också viktigt att förstå att misslyckanden kan påverka oss på olika sätt och att det är helt normalt att känna negativa känslor som sorg, besvikelse, ilska eller rädsla när vi misslyckas. Det är viktigt att tillåta oss själva att känna dessa känslor och att hantera dem på ett hälsosamt sätt. Att förneka eller ignorera känslorna kan leda till att de blir undertryckta och det kan påverka vårt välbefinnande på lång sikt.
Här några tips på hur man kan prata med barn om misslyckanden (utifrån psykologisk forskning):
Framhåll vikten av att försöka och lära: Fokusera på processen snarare än resultatet. Betona att det är viktigt att försöka och att misslyckanden är en naturlig del av lärandet.
Visa empati och stöd: Var lyhörd för barnets känslor när de misslyckas och visa förståelse och empati. Uppmuntra dem att prata om sina känslor och ge dem stöd och tröst. Visa att du tror på deras förmåga att hantera motgångar och att de är mer än sina misslyckanden.
Undvik att sätta press eller kritisera: Undvik att använda negativt laddade ord eller att kritisera barnet när de misslyckas. Det kan öka deras rädsla för att misslyckas igen och skapa negativ självbild. Istället, fokusera på att uppmuntra och stötta deras ansträngningar och framsteg.
Lär dem att hantera sina känslor: Hjälp barn att utveckla färdigheter för att hantera sina känslor kring misslyckanden. Det kan vara hitta sätt att koppla av och hantera stress. Det är viktigt att de lär sig att det är okej att känna sig besviken eller ledsen, men att de med stöd får hjälp att hantera känslorna.
Främja en positiv självbild: Hjälp barn att förstå att misslyckanden inte definierar dem som personer. Det är viktigt att främja en positiv självbild och betona att deras värde inte är kopplat till deras prestationer. Uppmuntra dem att fokusera på sina styrkor och framsteg.
Var en förebild: Som förälder är du en viktig förebild för ditt barn. Visa hur du själv hanterar misslyckanden på ett positivt sätt genom att vara öppen om dina egna misstag och hur du lär dig av dem. På så sätt kan du visa för ditt barn att misslyckanden är en del av livet och att det är möjligt att hantera dem på ett konstruktivt sätt.
Främja en kultur av tillåtande och acceptans: Skapa en miljö där det är okej att misslyckas och där ditt barn känner att hen kan vara öppen och ärlig om sina misstag utan att känna skam eller rädsla för att bli dömd. Genom att främja en kultur av tillåtande och acceptans, kan du hjälpa ditt barn att känna sig trygg och att få utforska och lära utan att vara rädd för att misslyckas.
Det är också viktigt att skilja mellan att misslyckas med något och att känna sig misslyckad som person. Misslyckanden är tillfälliga händelser och en del av livets läroprocess, medan att känna sig misslyckad kan vara en djupare känsla av att inte vara tillräcklig som person. Det är viktigt att förstå att vi alla misslyckas ibland och att det inte gör oss till misslyckade personer. Att skilja mellan dessa två koncept kan hjälpa barn att hantera misslyckanden på ett mer konstruktivt sätt och undvika att internalisera misslyckanden som en del av självbilden.
Nya forskningsrön har visat att det finns en koppling mellan hjärnans belöningssystem och vårt beteende efter misslyckanden. Studier har visat att det finns en ökad aktivitet i hjärnans belöningssystem efter misslyckanden, vilket kan påverka vår motivation och vilja att försöka igen. Denna ökade aktivitet i hjärnans belöningssystem kan vara en anledning till varför vissa människor blir peppade att försöka igen efter ett misslyckande, medan andra kan känna av en minskad motivation.
Ytterligare en faktor som kan påverka hur vi reagerar på misslyckanden är vår kognitiva förmåga att hantera negativa känslor och tankar. Personer som har en mer positiv självbild och en starkare självreglering är mer benägna att hantera misslyckanden på ett konstruktivt sätt. De kan reflektera över vad de kan lära sig från misslyckandet och hur de kan förbättra sina framtida försök, istället för att låta det påverka deras självbild negativt.
Det är viktigt att hantera misslyckanden på ett stöttande och konstruktivt sätt, både för oss själva och när vi pratar med barn om dem. Genom att betona lärande, process och ansträngning och genom att visa empati, uppmuntran och stöd, kan vi hjälpa barn och oss själva att se misslyckanden som en naturlig del av livet och en möjlighet att växa och utvecklas.
Att prata om känslor hjälper barnen att bli medvetna om sina känslor och kunna uttrycka dem. Våra känslokort är ett fint litet redskap på resan mot emotionell intelligens. Du hittar dem HÄR
