Bättre

Bättre

Jag har under julen både läst och sett otaliga årskrönikor som kan summeras ungefär såhär: förra året var ett tungt år (många syftar såklart på kriget i Ukraina, det politiska läget och andra oroligheter i världen men också på det personliga planet menar flera). 

Med det i färskt minne ligger det förstås nära till hands att önska att allt blir bättre, bara klockan passerar tolv och ett nytt år skrivs in i kalendern. 

Men hur blir det “bättre”? Vi vet ju att det inte sker av en passiv önskan men ändå vill vi ofta tro att det nya året automatiskt kommer med just nytt. Nytt och BRA!

Jag tänker såhär (och pratar som vanligt väldigt mycket även till mig själv!): 

Vi kan önska att massa saker blir bättre (bättre hälsa, bättre ekonomi, större bostad osv osv) och vi kan såklart påverka utgången av den önskan. Men (och jag ska försöka att inte låta alltför klyschig) mår vi inte i grunden bra, är trygga med de vi är och lyssnar på det vi känner; så kommer ju inte att uppfylla alla dessa önskningar kännas som att livet blev bättre..?

Därför: om du önskar bra, bättre, kanske t.o.m. BÄST - börja med att stämma av med dig själv. Behöver du göra något för att komma i bättre kontakt med dina känslor? (Tips: våra känslokort väcker många funderingar även hos vuxna. Inte istället för terapi, när det behövs! Men för att lära känna sig själv och sina känslor lite mer). 

Och sist men absolut inte minst: önskar vi en vackrare värld, en snällare värld eller en värld utan krig..så tänker jag att barnen är nyckeln. Hjälper vi dem på vägen, stöttar dem i deras emotionella utveckling, så kanske de kan bli vuxna i en värld där de inte behöver leta efter “bättre” (mer, större…)

Gott nytt år önskar vi er!