Rubriken låter onekligen en aning tafatt – inget vi går runt och tänker direkt. Hur pratar man med barn?
Vi människor pratar och kommunicerar hela tiden och ofta finns det nog ingen tanke bakom hur det sker. Men hur vi kommunicerar – om vi är bra på det eller inte (osv) beror ju på olika saker. Hur vi växte upp, hur våra vuxna kommunicerade med oss, vilken känsla vi har för det och på det viset: hur väl vi behärskar kommunikation. Som med allt annat.
Vi har tipsen på hur man pratar med barn
"Kommunikation är alltså avgörande för vår överlevnad men lär vi oss dessutom att kommunicera väl och göra oss förstådda ökar chansen för fina och fungerande relationer genom livet."
Hur tänker mitt barn?
Kommunikation är ju något som händer på väldigt många plan eller sätt, ofta samtidigt. Vad säger vi, vad gör vi, vad gör vi inte, vad utstrålar vi, vad säger vårt minspel, våra ögon, vårt kroppsspråk? Och mycket mer..
Vi jämför barn med varandra genom hur bra de pratar, men barnets kommunikationsförmåga följer inte alltid den språkliga förmågan så oron många känner när barnet inte pratar när det förväntas kan vara obefogad. Den lilla bebisen och det lilla barnet kommunicerar ju på så många olika sätt – utan att använda ett enda ord. Hade vi inte förstått ordlös kommunikation hade människan inte överlevt.
Kommunikation är alltså avgörande för vår överlevnad men lär vi oss dessutom att kommunicera väl och göra oss förstådda ökar chansen för fina och fungerande relationer genom livet. Utan bra relationer (inklusive den vi har med oss själva) är det svårt att må bra.
Med det sagt blir det nästan överflödigt att skriva: fungerande kommunikation är nyckeln till ett bra liv.
Tips på sådant som kan stimulera barnets språkliga och kommunikativa förmåga:
-
Prata mycket. Barn behöver prata med vuxna de står nära. Du som nära vuxen till ett barn är oerhört viktig för barnets språkutveckling. Språklig stimulans – att prata mycket, hjälper barnet att själv hitta språket. Sätt ord på och prata om det du och barnet gör – så lär sig barnet många nya ord. Enkla (kanske ibland till synes ”meningslösa” meningar) som ”Nu tar vi på oss jackan” samtidigt som ni tar på jackan är viktiga för barns språkutveckling.
-
Lyssna lika mycket. Att lyssna och visa att du lyssnar är minst lika viktigt som det vardagliga pratet. Visa intresse och var närvarande så ofta du kan när barnet pratar och delar.
-
Barn lär genom lek. Ibland misstar vuxna leken för att vara separerad, ett undantag från det viktiga i livet. Men faktum är att leken är avgörande i barns utveckling och små barn (även äldre) lär sig ofta allra mest genom leken. Här spelar ju kommunikation en stor del – i rollspel och i de konflikter som uppstår lär vi oss att kommunicera och samspela med varandra. Överlag är leken något som bör vara den största delen av barnets dag.
-
Rätta inte. Men var inte rädd att säga rätt själv. Acceptera hur barnet talar, även om det inte är helt rätt (vilket det såklart inte är till en början!) Säger barnet till exempel ”ocka ova” (docka sova) kan du säga ”ja dockan sover (i sin säng)”. Då visar du att du har förstått vad barnet säger (men du rättar inte). Du är en slags språklig förebild utan att lägga någon som helst värdering i hur barnet pratar.
-
Läs och berätta. Att läsa för barnet är bra för språkutvecklingen. Att titta på bilder och berätta själv fungerar också bra. Uppmuntra barnet att vara med och fylla i, fantisera och berätta. Att skapa sin egen saga eller ta del av en berättelse stimulerar språket såväl som förmågan att kommunicera – till exempel genom att få sätta sig in i olika roller.
-
Avsätt tid för att stänga av. Stäng av allt ibland (telefoner, skärmar etc). Det är lätt att tro att telefoner och annat inte påverkar så mycket men testa att faktiskt ta bort dem aktivt ibland och se om det skapar andra förutsättningar för prat, lek och kommunikation.
Prata med barn om döden?
Genom det enkla, vardagliga lär vi oss. Börjar vi tidigt, att lyssna på det lilla barnets sätt att kommunicera och på det barnet på olika sätt uttrycker, skapar vi större möjligheter att hen växer upp och bildar goda, trygga relationer och vågar berätta när något känns fel. Hela livet. De stora samtalen, som att prata med barn om döden (eller vad det än är) ligger så mycket närmre till hands när de ”små” samtalen i vardagen är en självklarhet. När vi lär oss att prata om allt, eller att allt i alla fall är okej att prata om, blir det som verkar svårt att ta sig an enklare.
Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör.
Det vet vi ju egentligen, eller hur? Ändå står vi där, ibland oftare än vi önskar, och försöker ”banka” in klokheter i barnen med bestämda ord och viktig röst. Sen kommer ju det mesta av sig självt tänker jag. ”Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv” som Astrid Lindgren sa. Och visst är det så! Men att öva på att kommunicera och aktivt göra val för att öppna barnens kanaler till bättre kommunikation är ändå en rätt bra idé i en värld där det nog inte är helt lätt att göra sig hörd och få vara den man är. Och dessutom – skapar vi små människor (som sen blir stora!) som blir experter på kommunikation, empati och relationer så skapar vi liksom förutsättningar för en helt ny värld, eller hur? Även om den tanken känns väl utopisk så är det värt att försöka tänker jag! Jag menar, har vi något bättre för oss egentligen – vad kan vara viktigare än just det?
Med sommar och tid att fylla för många barnfamiljer kan vi ju satsa lite extra på det där med kommunikation. Expert vet jag inte om någon kan titulera sig men himla bra på känslor och att kommunicera kan man absolut bli med hjälp av till exempel känslokort! Har ni testat?
