Under årets alla högtider ökar andelen människor som söker hjälp för psykisk ohälsa. Samtal till exempelvis Bris verkar också öka varje år. En del kan ju bero på att vi pratar mycket om psykisk ohälsa idag – trots att det fortfarande är svårt att erkänna att man mår dåligt så vet de flesta att det är vanligt och att det finns hjälp att få. Det är naturligtvis en positiv utveckling. En annan del beror på att den psykiska ohälsan ökar. Vi gör inte tillräckligt för att alla barn och unga idag ska kunna må bra. Under högtider kan det hända att det som är jobbigt året runt eskalerar. Föräldrar som inte kan hantera alkohol dricker mer då, släktingar som egentligen inte gillar varandra ska ses och låtsas att allt är ok. Det är inte konstigt att det som är svårt kan kännas ännu svårare, runt jul, påsk, midsommar osv.
Suicide Zero har skrivit om vad psykisk ohälsa är:
”Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa är ett samlande begrepp som omfattar dels de olika psykiatriska tillstånden och dels vissa psykiska besvär som inte ger så stora funktionsnedsättningar som vid psykiatriska diagnoser.
1. Psykiska besvär
kan vara oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller kroppsliga symtom som magont och huvudvärk. Dessa kan vara tunga att bära för individen, särskilt om de är långvariga, men ska inte behandlas medicinskt eftersom besvären är en reaktion på ”sådant som hör livet till” som inte uppfyller en psykiatrisk diagnos. Besvären är övergående och minskar när situationen förändras eller personen löser problemen eller anpassar sig till dem. Det kan till exempel handla om oro för livssituationen eller specifika händelser.
2. Psykiatriska tillstånd
innebär psykisk ohälsa som är sådan att medicinsk diagnos kan eller ska ställas. En kombination av symptom ska ha funnits under en längre sammanhängande tid och tillståndet medför ett hindrande lidande eller att funktionsförmågan försämras i vardagslivet, socialt, i arbete, studier eller andra aktiviteter. Psykiatriska tillstånd delas in sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:
- Psykiska sjukdomar och syndrom
kan uppstå när som helst i livet men i en stor andel sker det redan i barn- och ungdomsåren. Exempel på tillstånd är depressionssjukdom, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, beroendesjukdomar, ätstörningar, bipolär sjukdom eller psykossjukdomar. Psykiatriska tillstånd som kräver professionella insatser som medicin, psykoterapi och andra behandlingar.
- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
visar sig i barndomen och kvarstår oftast begränsande i vuxen ålder. Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning.
3. Självmord – suicid
har i en stor andel samband med psykiatriska tillstånd, och även en del kroppsliga sjukdomar, men de allra flesta med sådana tar inte livet av sig eller gör självmordsförsök. Vid självmord finns också oftast bakomliggande faktorer av livsvillkor och tillfälligheter och i en andel fall endast sådana och inte psykiatriska tillstånd. Självmord kan ses som en psykologisk olycka där en person i en situation eller under en tid upplever sig inte orka leva när problemen ser olösliga och outhärdliga ut. Social utsatthet som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, livsomställningar som till exempel att gå i pension, långvarig sjukdom, dödsfall eller att komma ut om sin sexuella identitet kan vara riskfaktorer som ökar risken för suicid.
Stigma och skamkänslor kring psykisk ohälsa
Det finns fortfarande ett stigma i samhället som drabbar människor som lever med psykisk ohälsa, vilket leder till att många undviker att prata om hur man mår psykiskt på grund av skamkänslor. En smal norm för vad som betraktas som normalt kan leda till att personer som lever med psykiatriska tillstånd och psykiskt lidande i många sammanhang felaktigt betraktas som svaga eller mindre värda. Detta kan leda till ett sämre bemötande och diskriminering, på arbetsplatsen, i mötet med vården eller bland familj och vänner. Orsaken beror ofta på okunskap och fördomar.
Det kan vara svårt att bryta sig fri från känslor av stigma och skam, men det finns många sätt du kan arbeta på för att närma dig den. Ett sätt är att skilja på handling och person. Försök att härleda dina känslor till specifika händelser. Om du exempelvis känner dig stressad och har sömnsvårigheter kan det beror på att du har för mycket att göra på jobbet. Det har ingenting med dig som person eller din arbetsprestation att göra, utan du helt enkelt har alldeles för mycket att göra.
I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del. Ett av de viktigaste verktygen för att minska stigmat i samhället är ökad öppenhet och kontakt mellan människor. Ett gott bemötande, öppenhet och kunskap om psykiatriska tillstånd och psykiska besvär underlättar det första steget att söka hjälp. Ofta upplever personer en stor lättnad när de får både förståelse, bekräftelse och acceptans från ett professionellt håll.”
Vi kan tänka att mycket är sådant vi redan vet – det pratas ju så mycket om psykisk ohälsa idag. Vi kan väl redan allt? Men ämnet är fortfarande tabubelagt på många sätt och vi behöver synliggöra det vi kan. Samtidigt kan det såklart kännas tungt – vi pratar och pratar om att lindra symtomen men gör vi något för att bota sjukdomen? Går vi till kärnan kring varför så många unga mår som de gör? Den delen är ju avgörande, men fram till dess att förändring skett behöver vi prata. Vi behöver sätta psykisk hälsa på samma plats som fysisk hälsa. Att må bra handlar ju om så många delar.
Jag avslutar med en lista från mind.se över viktiga telefonnummer för barn:
BUP erbjuder psykiatriskt stöd, utredning och behandling för dig som är under 18 år.
BRIS har öppet dygnet runt för dig upp till 18 år. Du kan höra av dig om precis vad du vill. Ring 116 111 eller chatta på bris.se.
Vuxna med frågor om barn är välkomna att ringa BRIS stödlinje för vuxna, 077-150 50 50.
Ditt Ecpat är en plats för alla under 18 år. Här kan du få hjälp, stöd och kunskap om bilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL. Chatten och stödlinjen är öppen måndag och fredag 15–17, tisdag, onsdag och torsdag 17–22. Telefonnummer 020-112 100.
Jourhavande kompis är en chattjour där barn och ungdomar upp till 25 år kan chatta anonymt om vad som helst.
Killfrågor är en stödchatt som drivs av organisationen MÄN och riktar sig till alla som definierar sig som ung kille mellan 10 och 20 år. Chatten är öppen 16–17 och 19–21.
Kuling är en mötesplats för dig som har en förälder med psykisk sjukdom. Erbjuder stöd i form av chatt, forum och stödgrupper.
Maskrosbarn erbjuder stöd via chatt till dig som har en förälder som har ett missbruk, mår psykiskt dåligt eller utsätter dig för våld. Deras stödchatt är öppen söndag–torsdag 20–22.
Nätvandrarchatten är till för dig mellan 12 och 25 år. Vi lyssnar på dig om du bara vill småprata med någon trygg vuxen, eller om du vill prata om något som känns svårt och jobbigt för dig. De som chattar är personer som jobbar i Svenska kyrkan. Måndag, onsdag, söndag 19–22.
Tilia ger medmänskligt stöd för unga och unga vuxna, oavsett könsidentitet, vart en bor i Sverige, om en upplever sig ha en psykisk ohälsa eller inte. Deras stödchatt är öppen måndag–söndag 21–22.30 samt torsdag 15–16.30.
Trygga Barnen finns för dig som har en förälder med ett missbruk, beroende eller psykisk ohälsa. Snapchat öppen vardagar 9–17 och 20–22 samt helger 14–16. Snapchatnamn: Tryggabarnen.
UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO.se kan du få kunskap om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger, självkänsla och mycket annat.
Ungas jourer samlar alla tjejjourer, transjourer, killjourer och ungdomsjourer i Sverige.
Unga Relationer ger stöd och information till dig under 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon som blir det, eller är den som utsätter. Chatt öppen varje kväll 20–22.
